Den svenska regleringen av tryck- och yttrandefriheten i ljuset av Sveriges internationella förpliktelser - en hållbarhetsanalys

Summary

fiogf49gjkf0d
Det finns två tydliga utvecklingsmönster som under de senaste decennierna har förändrat förutsättningarna för den svenska grundlagsregleringen av tryck- och yttrandefriheten. För det första har teknikutvecklingen medfört att det sätt som yttranden sprids på och konsumeras har genomgått en mindre revolution. En tydlig förskjutning från traditionella medier till Internet sker i en snabb och accelererande takt. För det andra har den internationella rättens genomslag på nationell nivå ökat markant. Detta är tydligt bl.a. genom att enskilda numera kan utkräva skadestånd av staten med överträdelser av Europakonventionen som ansvarsgrund och genom det allt mer omfattande internationella rättsliga samarbete som bygger på principen om ömsesidigt erkännande.

Mitt fokus är främst den senare tendensen, dvs. den internationella rättens genomslag, men teknikutvecklingens utmaningar är så stora att de inte kan bortses ifrån. Till stor del har den svenska tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen stått skilda från den omdaning av den inhemska rätten som Europarättens genomslag har inneburit. I vissa avseenden framstår detta som rimligt. De principer om bl.a. ensamansvar och meddelarskydd som ligger till grund för den svenska regleringen utgör en tydlig konstitutionell kärna som inte utan vidare kan avstås med hänvisning till internationella förpliktelser.

Utvecklingen visar dock att grundlagens regler inte i alla lägen ger genomslag för de grundprinciper som utgör dess berättigande. Om rättighetsskyddet fördelas inkonsekvent och i vissa fall inte ens har en intern logik, är det då verkligen motiverat att regleringen hindrar att t.ex. Europakonven-tionens rättighetsskydd får genomslag även på det grundlagsskyddade området. Min tes är; att det finns sådana inkonsekvenser i det svenska grundlagsskyddet; att vissa av dessa brister bygger på en avvägning av det skyddade området som kan ifrågasättas och; att andra konflikter med de internationella åtagandena är exempel på potentiella systembrister i det svenska grundlagsskyddet.

Cooperating institutions

fiogf49gjkf0d

Funding body

fiogf49gjkf0d
Torsten Söderbergs Stiftelse och Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för mediaforskning

Associated researchers

fiogf49gjkf0d

Members

Ruotsi, Mikael