KURSWEBBEN

Ingen institution

Internetkällor - Hur skall fotnoter och referenser skrivas?

Statsvetenskapliga institutionen
Stefan Olsson, ht 2005

Internetkällor – Hur skall fotnoter och referenser skrivas?

På grund av att Internet fortfarande är ett ganska nytt medium råder en del oklarheter om hur referenser skall skrivas. Vad är viktigast att ange? Internetadressen eller författarnamnet? Räcker det med att skriva webb-platsens adress?

www.un.org

Naturligtvis inte. Denna adress, som går till FN:s hemsida, innehåller tusentals dokument. Hur skall man veta vilket som åsyftas? Vissa författare är mer noggranna och skriver ut den exakta URL-adressen:

http://www.un.org/Docs/scres/2002/res1390e.pdf

Men URL-adresser kan vara ganska långa och otympliga:

http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/owner=sys/action=obj_show?c_obj_id=45309

Dessutom är de ofta temporära. Vissa dokument finns bara tillgängliga tillfälligtvis. Nyhetsnotiser och pressmeddelanden kan när som helst vara försvunna från sin tidigare plats.

Följ den vanliga prioritetsordningen

Hur skall man då göra? Jo, följa samma principer som gäller för alla andra källor, oavsett ursprung. Det finns en prioritetsordning som bestämmer vad man skall ange i första hand, i andra hand osv.

  1. Författarnamn Vem har skrivit dokumentet?
  2. Titel Vad heter dokumentet?
  3. Utgivare Vem har publicerat dokumentet?
  4. Arkiv (bibliotek) Var kan man få tag på dokumentet?

I första hand anger man författare till det dokument som hänvisas till. Så gör man med böcker och artiklar, och därför skall man även göra det med Internetkällor. Saknar dokumentet författare anges istället titel, på samma sätt som med tidningsnotiser, pro memorior, protokoll och liknande som inte heller har någon författare. Saknas både författare och titel får man istället hänvisa till vem som publicerat dokumentet, dvs. utgivaren. Det kan vara ett förlag, en organisation, en myndighet, eller liknande. Till sist, om man varken vet vem som är författare, vad dokumentet heter eller vem som har givit ut det, anger man var dokumentet finns någonstans, oftast ett arkiv (eller ett bibliotek). Det är först här som Internetadressen blir av värde.

Internetadressen visar alltså inte vad det är för ett slags dokument som det rör sig om, utan bara var man kan få tag på det. Webb-platsen motsvarar ett arkiv eller ett bibliotek. Att ange webb-platsens adress (t.ex. www.un.org) ger därför inte mer information än om man bara anger vilket bibliotek man har lånat en bok ifrån. På samma sätt motsvarar den fullständiga adressen (t.ex. http://www.un.org/Docs/scres/2002/res1390e.pdf) ungefär namnet på den hylla i biblioteket som boken finns på.

Vad skall man skriva i fotnoten?

Eftersom man skall följa samma princip som gäller för böcker och artiklar, räcker det med att man anger författare och årtal (ev. sidnummer). Och om författare saknas anges titel. Internetadressen kan man skriva ut i referenslistan.

Vad skall man skriva i referenslistan?

Följer vi principen om att behandla Internetkällor på samma sätt som alla andra källor, är det prioritetsordningen som skall vara vägledande. Några exempel:

Arfwedsson, Jacob, 2002, "Utan förnyelse segrar Le Pen", Smedjan 2/5, tillgänglig på http://www.smedjan.com, citerad 28/5 2002.

"Bussförare på SL saknade körkort", Svenska Dagbladet 28/5 2002, tillgänglig på http://www.svd.se, citerad 29/5 2002.

Göteborgs kommun, Hur beslut fattas, 13/3 2002, tillgänglig på http://www.goteborg.se, citerad 28/5 2002.

Näringsdepartemetet, Medel 2002 för regional utveckling är fördelade till länen, pressmeddelande 20/12 2001, tillgänglig på http://www.regeringen.se, citerad 28/5 2002.

White House, President Promotes Compassionate Conservatism, tal av George W. Bush 30/4 2002, tillgänglig på http://www.whitehouse.gov, citerad 28/5 2002.

En viktig skillnad finns gentemot böcker och artiklar, och det är ifråga om datum. På grund av att dokument på Internet kan försvinna eller uppdateras vilket ögonblick som helst, är det viktigt att ange datum både när dokumentet publicerades och när man som författare citerade det. Två datum bör alltså noteras, datum för publicering och datum för citering. Ett sätt att skydda sig mot att dokument försvinner är att skriva ut det eller spara det på hårddisken.

Portaladress eller direktlänk?

I exemplen ovan har bara portaladressen, dvs. webb-platsens huvudadress, angivits. Ibland kan det dock vara lämpligt att skriva ut dokumentets direktlänk, hela URL-adressen:

Arfwedsson, Jacob, 2002, "Utan förnyelse segrar Le Pen", Smedjan 2/5, tillgänglig på http://www.smedjan.com/frame/databas/1st.asp?nr=739, citerad 28/5 2002.

"Bussförare på SL saknade körkort", Svenska Dagbladet 28/5 2002, tillgänglig på http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_2316850.asp, citerad 29/5 2002.

Göteborgs kommun, Hur beslut fattas, 13/3 2002, tillgänglig på http://www.goteborg.se/prod/sk/goteborg.nsf/1/politik,kommunfullmaktige,hur_beslut_fattas?OpenDocument, citerad 28/5 2002.

Näringsdepartemetet, Medel 2002 för regional utveckling är fördelade till länen, pressmeddelande 20/12 2001, tillgänglig på http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/action=obj_show?c_obj_id=43066, citerad 28/5 2002.

White House, President Promotes Compassionate Conservatism, tal av George W. Bush 30/4 2002, tillgänglig på http://www.whitehouse.gov/news/releases/2002/04/20020430-5.html, citerad 28/5 2002.

Vilket man skall välja, portaladress eller direktlänk, råder det ännu ingen konsensus om. Svenska språknämnden föreslår i sina riktlinjer att hela adressen skrivs ut. Problemet med URL-adresserna är dock att de kan vara temporära. Dokument kan flyttas och få nya adresser. En del direktlänkar finns inte heller alltid under webb-platsens portaladress. Exempelvis finns Näringsdepartementets pressmeddelande under domänen naring.regeringen.se, medan regeringens portaladress är www.regeringen.se. Ibland kan det därför vara lättare att klicka sig fram via webb-platsens huvudsida. Ofta finns där också en sökmotor.

Vad skall då bestämma om man skall skriva ut fullständig adress eller inte? Svaret är tillgänglighet. Är det lättare att att hitta dokumentet med fullständig adress skriver man ut den, annars inte.

Skall Internetkällor ha en egen rubrik i referenslistan?

Det är mycket vanligt att uppsatsförfattare sorterar alla Internetkällor under en särskild rubrik i referenslistan. Så bör man inte göra. Internetkällor skall inte särbehandlas på något vis, eftersom det i grunden inte finns något som skiljer ett dokument som hämtats via nätet från ett som är hämtat ur ett bibliotek eller ett arkiv. Om ett dokument publicerats i tryckt form eller på Internet har ingen betydelse. Det enda som är annorlunda med de dokument som publicerats på nätet är platsen där man kan finna dem.

Internet är att jämställa med ett arkiv eller ett bibliotek. Om man inte tycker att det verkar vettigt att sortera just biblioteksböcker under en särskild rubrik i referenslistan så bör man inte göra det med Internetkällor heller.

Källor som både finns tryckta och på Internet

Många källor finns tillgängliga både i tryckt form och på Internet: tidningsartiklar, riksdagstryck, FN-resolutioner, EU-förordningar, m.fl. I dessa fall är det onödigt att ange Internetadress om man säkert vet att det finns tryckt på vanligt vis. Istället för att skriva:

Förenta nationerna, Resolution 1390, 28/1 2002, tillgänglig på http://www.un.org, citerad 28/5 2002.

Europeiska unionen, Rådets förordning (EG) nr 467/2001, 6/3 2001, tillgänglig på http://europa.eu.int, citerad 16/4 2002.

Isaksson, Anders, 2002: "Persson agerar taktiskt taffligt", Dagens Nyheter, 1/10, tillgänglig på http://dn.se, citerad 1/10 2002.

Räcker det med att skriva:

Förenta nationerna, Resolution 1390, 28/1 2002.

Europeiska unionen, Rådets förordning (EG) nr 467/2001, 6/3 2001.

Isaksson, Anders, 2002: "Persson agerar taktiskt taffligt", Dagens Nyheter, 1/10.

Wikipedia

Wikipedia (wikipedia.org) har blivit en alltmer populär Internetkälla. Det är ett helt och hållet nätbaserat uppslagsverk som täcker alla ämnen och finns på flera olika språk. Det är dock inget vanligt upplagsverk eftersom det är öppet för vem som helst att skriva i det. Idén är att engagera så många som möjligt för att täcka in så många ämnen som möjligt och dessutom alltid hålla uppslagsverket uppdaterat. Detta gör att man kan hitta information om det mesta på detta ställe.

Emellertid måste man ha klart för sig att ett uppslagsverk som tillåter vem som helst att skriva i det också kan innehålla vad som helst. Det finns ingen garanti för att den information man hittar här är korrekt. Man bör därför vara ytterst försiktig med att citera Wikipedia i sin uppsats. Wikipedia kan inte jämställas med andra uppslagsverk som Nationalencyklopedin eller Encyclopedia Britannica. Artiklarna i dessa uppslagsverk har nämligen genomgått granskning av etablerade vetenskapsmän. Artiklarna i Wikipedia har inte granskats av någon.

Skall man då inte alls använda Wikipedia? Jo, det kan man göra för sin allmänna orienterings skull. Wikipedia ger en snabb introduktion till de flesta ämnen och är därför en bra startpunkt för den som bara behöver ytlig information. Vill du däremot använda den information som du hittar där i din uppsats bör du dock kontrollera den mot en annan källa först. Mycket av den information som du hittar i Wikipedia kan du också finna i de etablerade uppslagsverken, men med den fullkomligt avgörande skillnaden att de etablerade uppslagsverken genomgått vetenskaplig granskning.